It's kinda sad somehow

Sådärja. Verkar som de flesta har hittat till nya bloggen nu. Men, har fortfarande 57 prenumeranter på Bloglovin, och jag hoppas de snart inser att det inte kommer hända så mycket här längre ;)

Vet ju dock själv hur lat jag är när det gäller att ändra om bokmärken och sådant...så det lär väl ta ett liiite tag innan man slutar få besökar-klick hit.

Förresten. Det är ju lite sorgligt trots allt. Metrobloggen har varit min vän (och ovän) sedan 2008, känns galet att man inte kommer sitta och glo så mycket mer på den där orangegröna startsidan.

En påminnelse för er som inte märkt...

..att jag bytt blogg ;)

Vill du hänga med i bytet, så glöm inte ta bort den här adressen från Bloglovin’ och istället lägga till trasslet.se.

Ha en skön dag :)

Viktigt meddelande: BLOGGBYTE

Okej, då var det dags. Till slut.
Det är faktiskt med lite sorg i hjärtat jag härmed skriver det sista inlägget på denna blogg, i och med att jag nu är så gott som färdig med den nya sidan trasslet.se.

Har länge funderat fram och tillbaka på detta beslut.
Vet själv hur störd jag kan bli på folk som byter bloggar, och kanske kommer man också tappa en del läsare i och med detta.
Men, fördelarna övervägde nackdelarna i detta fall... Det har varit för många negativa aspekter och "tekniska missöden" här på Metrobloggen som irriterat mig på sistone.

Lyckligtvis gick det att överföra alla gamla inlägg härifrån. Skulle ju vara himla sorgligt att gå miste om "helhetsbilden" och alla gamla inlägg från min graviditet till exempel.

Så, denna adress kommer i alla fall ett tag finnas kvar - men ni som vill fortsätta läsa surfar i fortsättningen in på trasslet.se och en förhoppningsvis fräschare och mer lättnavigerad blogg :)

Morgonstund har guld i mun

Goood morgon! Eller tja, det börjar ju närma sig lunchtid nu.

Man blir ju ganska seg om förmiddagarna när man inte har någon tid att passa, hehe... Kan äta frukost vid 11-tiden ibland. :P
Men man vill ju också passa på ta det lugnt och njuta när man väl kan.
Morgonen och förmiddagen är lugnt den bästa tiden på dygnet tycker jag.
Elliot är på bra humör, solen skiner in och kaffet gör en på strååålande humör :D

Är på det hela rätt så nöjd med Nespresso-maskinen som inskaffades för några veckor sen. Blev överraskad över att den kunde göra helt okej mjölkskum, även om det nästan blir lite VÄL skummigt, hehe! Idag blev det en home-made latte med Indriya-bönor :)

Klockan 13 idag är det alltså föräldrakurs. K följer också med, får väl se om han blir ensam pappa där eller inte, hehe... Spännande ska det bli iallafall, första gången som man träffar andra bebisar i Elliots ålder "IRL"!

Ha en skön torsdag hörrni!

Waynes-fika och smörcravings

Tjoho!

Idag var helt okej; det blev fika med två av tjejorna på Waynes Coffee (vi satt ute för första gången i år, underbart! Bra för barnvagnar också, hihi) och provsmakade och bedömde scones på eftermiddagen.

Helsike vad gott det var med scones - har nog inte ätit det på år och dar, och helt glömt bort hur barnsligt smaskigt det kan vara!
Bredde på en massa smör och glufsade i mig. Haha. Roligt förresten hur de flesta av mina "gravid-sug" fortfarande håller i sig såhär 3 månader efter...
Älskar fortfarande fett och smör och såser, det är liksom som om jag upplever en helt ny dimension av smaker och aromer som jag inte gjort tidigare i livet.

Helt sjukt egentligen, jag som typ haft SMÖR-FOBI ända sedan jag var liten (minns hur jag smusslade bort smörgåsar som andra brett åt mig, eftersom det alltid var för mycket smör på, haha)... och nu kan jag fläska på med hur mycket som helst. Nästan groteskt egentligen.

Men men, amningen spelar väl kanske in sin roll, kroppen behöver ju faktiskt energi för TVÅ numera ;) (även om det är en väldigt liten person! Tihi)

Imorgon blir det föräldragrupp (äntligen!) och därefter så styr vi kosan upp till norr med bilen. Weeho!

(Förresten, ni erfarna mammor därute - hur brukar det egentligen vara på föräldragrupperna? Är det bara mammorna, eller brukar männen också komma? Med tanke på att det ofta är mitt på dagen mötena hålls... ;))

3 X Elliot

Vårtecken

Weii, nu har 7-Eleven börjat med den smarriga yoghurt-mjukglassen för i år. Ett vårtecken om något :)

Tog en skön promenad imorse idag, Elliot och jag. Solen verkligen strålade och jag blev riktigt svettig trots att jag bytt till tunna vårjackan...
Man var tydligen inte ensam om att njuta av det fina vädret eftersom jag såg barnvagnar vart jag än gick. Hihi, jag börjar så smått tycka det är riktigt mysigt att vara föräldraledig, och utbyta trötta blickar i samförstånd med de andra mammorna på gatan.

Att det dessutom råder en ovanlig babyboom i år är det ju ingen tvekan om; en MASSA personer i min bekantskapskrets är plötsligt gravida och som sagt: vart man än vänder blicken ute så ser man en barnvagn eller gravidmage :)

Har precis ätit lunch och dessutom smaskat lite på en smörkrans som jag köpte för halva priset på Liselott's Hembageri. Så fort jag ser en "rea"-skylt eller annonsering om frysrensning så blir jag som tokig, haha, nästan oavsett vilkn affär det är ;)
Me loves bargains!

Inhandlat

Tjosan. Då var påskhelgen strax över, och vardagen tar vid igen. Jag vet inte, men visst är det ändå lite skönt på nåt sätt? (Okej. Jag jobbar inte. Jag borde egentligen inte ha nåt att säga till om, men...) Ledidghet opch högtider är alltid underbart välkommet och mysigt, men efter några dagar känner man sig typ uppsvullen av all mat och godis och att gå omkring på tomma gator med stängda affärer. Eventuellt löka i soffan med halvtrista program på TV.

Jaja, I-landsproblem så det skräller om det, men nu är i alla fall jag mätt och belåten på "helg" och ser fram emot morgondagen med fart och fläkt, rutiner och vardag. Idag fick vi snabb-besök av några vänner till K, samt strosade runt och handlade lite mat och grejer. Efter en raid i asiat-butiken har vi nu skafferiet fyllt med nudlar, dumplings och annat göttigött. Och förpackningarna ser ju så mycket roligare ut än på vanlig "svennemat", hehe!

Försökte ta lite "mamma son"-bilder, haha, lite svårt när grabben rör sig heeela tiden och dessutom envisas med att suga på sin hand hela tiden ^^

Skrik & panik

Hoppas ni haft en härlig påsk, gott folk.
Själv är jag hyfsat nöjd, i alla fall med det fina vädret, "ledigheten" (alltså för K) och trevligt umgänge igår.

Dagarna går och man blir mer och mer förbluffad över hur snabbt det går med utvecklingen hos de små liven.

Gång på gång upptäcker man saker som Elliot lärt sig som inte fanns där för bara några dar sen. Exempelvis har han ju börjat gripa efter saker riktigt medvetet, och han träffar rätt också, istället för att typ råka slå sig själv i huvudet med handen, hihi.

Omvärlden verkar över huvud taget intressera honom allt mer. Så fort jag lutar mig närmre för att prata med honom börjar han fäkta med armarna och klämma på min näsa, mun och haka. Så jäkla häftigt! (Sedan tycker ju inte alltid omgivningen att dessa små framsteg är lika intressanta att prata om, men det har jag full förståelse för, hihi)

DOCK så är det nog som sagt så att Elliot befinner sig i en liten tillväxtperiod just nu. Vissa stunder skriker han som en förbannad, och inget, inget kan få honom lugn. Man får nästan panik ibland och vet inte om det kanske är nåt FEL denna gång - han låter ju så HYSTERISK!

Dessutom - jag vet inte om det beror på de där amningshormonera, eller mina även i vanliga fall känsliga nerver - jag blir helt matt så fort jag hör bebisskrik och hela min kropp liksom faller ihop. Sådär svimfärdig nästan.
Jag blir lika förbannas och förtvivlad varje gång; jag vill ju HJÄLPA Elliot och trösta honom, inte tappa alla krafter och typ vilja dö!!

Har också svårt att förklara detta tillstånd för andra, och K verkar ibland tro att jag bara är en smula "lat", haha... men som sagt, det är verkligen nåt skumt fysiskt som händer i min kropp när Elliot skriker.

Just nu sover lillplutten dock.
Så himla ironiskt, varje gång han somnar faller en sten från hjärtat och man kan äntligen slappna av - men så kommer man på sig själv att redan efter en stund sakna honom... och bara vill att han ska vakna igen.

Lilla busunge, vad skulle jag göra utan dig?

Glad påsk!

Hejsvej!
Åh, vilken underbart vårig solig lördag. Helt jäkla lovely.
Har tagit hela två promenader med vagnen, handlat lite saker (däribland en hallmatta som drar åt sig fukt, att ha under barnvagnen...) och nu håller jag på att baka chokladmuffins, att ta med till fikan hos en tjejkompis i eftermiddag.

Ska bli mysigt att komma iväg lite, även om man alltid är små-nervös när det gäller att ta med Elliot och barnvagnen på lite längre utflykter. Men med gott mod går det nog bra :)

Ha en underbart skön påskhelg allihopa, oavsett om ni firar eller inte!

Långfredag

Oj, nu var det visst långfredag, hoppas ni alla har en fin sådan!

Det blir ju inget direkt "påskfirande" för oss men det är sjukt härligt ändå med lite högtidskänsla. Även om K har jouren på jobbet så är han förstås hemma och det blir som en extra lång helg, helt enkelt :D

Idag har vi redan hunnit ta en långpromenad med barnvagnen, det kändes riktigt soligt och härligt och doftade VÅR! Som man sett fram emot detta hela vintern, att vandra med lillen ute i vårsolen. Now we’re finally there ;)

Dock verkar Elliot just nu vara i en tillväxtperiod eller nåt (ni minns kanske att jag nämnde den kommande "12-veckorsperioden" för några dar sen).
Han har varit hemskt kinkig de senaste dagarna, inte ens mat gör honom lugn (vilket ALLTID funkat förr). Ibland skriker han som en besatt och man vet inte alls vad som är fel. Han tycks heelt förbannad, på nåt sätt!

Då är det faktiskt ganska skönt att man inte är ensam hemma för tillfället, det finns verkligen inget som får mig att må sämre än en förtvivlad skrikande liten bebis. 
(Just nu sover han dock snällt i sin vagn, tänk vad tyst och skönt det kan vara i ens hem!)

Förresten. Den nya bloggen är så gott som färdig och ni som har lust kan ju förstås surfa in och tjuvkika lite.

Fortfarande håller jag på att överföra gamla inlägg, pilla med designen osv., och jag kommer nog fortsätta uppdatera här några dagar framåt iallafall.
Samma inlägg kommer dock synas även där, så det kan ju vara en bra idé att börja ändra bokmärken och sådant om ni vill hänga med i "flytten" :)

Adressen är helt enkelt trasslet.se

Såå, nu ska jag mumsa lite på ICA Maxi-godis i form av havrebollar och och kokos doppat i choklad (typ det enda lösgodiset jag gillar) och dricka kaffe.
Ha en glad påsk y’all!

Aww

Åh, jag blir nästan tårögd!

Håller ju som sagt på att gå igenom och överföra alla mina gamla inlägg här på bloggen till den nya.

Och just nu är jag mitt uppe i juni, och bläddrar igenom det jag skrivit då jag nyligen fått graviditeten bekräftad.
Då allt var så nytt, ofattbart, läskigt, spännande.
Det här inlägget var det första jag skrev om att jag väntade barn:

28 juni 2009

Oj, vad säger man.

Trodde väl inte det skulle bli så här. Hade någon sagt till mig att jag på min 21:a födelsedag skulle vara gravid i 10:e veckan - för några år sen eller för bara ett halvår sen - hade jag skrattat.
Det är lätt att se andra omkring sig bli gravida, det är ju självklart roligt och vackert och häftigt, och det är lätt att föreställa sig själv någon gång i framtiden eventuellt med barn...

Men att helt plötsligt befinna sig mitt i det - utan att alls ha förberett sig mentalt - är något helt annat.

Det är läskigt. Men - därmed inte sagt att det inte är underbart.

Ja, det låter som en otrolig klyscha, men det känns som att en del av mig på något sätt väntat på det här i hela livet, som en slags pusselbit som saknats. Kan inte förklara det bättre än så.


Att ta beslut är alltid svårt, om det så gäller val av latte på café-menyn eller tidning i tidningsstället. Och detta är ju inte något litet beslut direkt. Men, jag har bestämt mig för att gå igenom detta med hull och hår och helt enkelt ta livet som det kommer.Kanske är det detta jag måste lära mig en gång för alla, att helt enkelt prova att kasta mig in det som känns rätt och följa magkänslan, istället för att fundera över alla "borden" och "måsten".

Men, självklart känns allt det här fortfarande mest som en dröm. Ett lustigt skämt.
Kan inte undgå att fnissa då jag köper boken "På smällen - från A till Bebis" eller registerar ett medlemskap i Allt för Föräldrar på nätet.
Herregud, JAG? Gravid - mamma - barn? Vem hade kunnat tro DETTA?

Well, har ju trots allt gott om tid på mig att vänja mig vid allt det omvälvande och fantastiska i situationen. Få det att smälta in och kännas verkligt.

Å andra sidan går ju tiden också ofta läskigt snabbt. Knappt har man väl hunnit blinka så kommer antagligen the magical day, 12:e januari.
Eller när lilla X nu behagar titta ut.

...................................................................................

Helt svindlande att läsa mina egna tankar såhär i efterhand, jag ryser verkligen!

Kan inte fatta att jag faktiskt tagit mig hela denna långa vägen, från plusset genom de lååånga veckorna och alla fantastier och undringar, fram till den här livs levande spralliga bebisen. Som heter Elliot och känns totalt självklar och naturlig i min tillvaro.

Så sjukt hur snabbt man "vänjer" sig vid tillvaron. Och hur mycket som kan förändras på knappt ett år.