Ett andra försök på ultraljudet ;)

Då var det andra besöker på Tittut-kliniken avklarat... som de så snällt erbjöd mig efter att bebisen var på extremt tråkigt humör i fredags.

Och den här gången gick det faktiskt lite bättre.

Dock är det nog bara att ge upp hoppet om att få såna fina bilder som fanns t.ex. på tavlorna i väntrummet; klara tydliga profilbilder typ med söta små sovande ansikten.
Våran ser ju fortfarande... ja... rätt skum ut xD
Men som barnmorskan sa, jag har ju moderkakan i framvägg... och den lille verkar ha som favoritposition att trycka in ansiktet i denna så man knappt ser nånting. Och det man såg av ansiktet gav ett ganska... tillplattat intryck, haha.

Men enormt roligt var det ändå, som sagt! Och kan verkligen rekommendera upplevelsen om man vill se något fantastiskt och kittlande overkligt på samma gång. Tänk att det är denna lilla filur som man känner sparka hela tiden, att det är dig vi väntar på...
Så coolt!

Några av de skojigaste bilderna, hehe. Notera hur han verkar älska att ha antingen armen eller FOTEN uppe i ansiktet... en riktigt vig liten krabat! Barnmorskan tyckte han hade "fina muskler" också, haha... Vilket inte förvånar mig såsom han sparkar numera :P
Och vilken plutmun plutten verkar ha, kolla bara sista bilden. och gott om hull verkar han ju fått också fått ;)

En annan häftig grej är ju att fick en viktuppskattning. Tydligen ligger  lillgrabben nu på ca 1700 g, vilket placerar honom ett snäpp under "medelkurvan".
Precis som jag misstänkt en hyfsat liten bebis alltså :)

Fortsätter han i samma stil kommer födelsevikten ligga mellan 3 och 3,5 kg. Men det vet man ju förstås inget säkert om...
Skönt att veta att man troligen inte kommer behöva ploppa ut en jättebebis i alla fall ;)

Var ju förresten på föräldrakurs igår också. Rätt intressant, men lite långdraget då man hört det mesta förut. Kul att se andra gravida brudar också, även om vi var ganska utspridda i tid... några skulle föda en vecka innan mig men några även i december (snart alltså!) och en tjej i februari.
Nästa gång ska vi prata om förlossningen och smärtlindring... O_o
Wee, det närmar sig verkligen. Scary. Men kul! JA, jag längtar till förlossningen! Kanske är jag en smula naiv, men man kan ju inte låta bli att vara nyfiken på det där "hemska", "omtumlande", "fantastiska" och allt vad det heter som folk gärna pratar sig varma om...
Jag vill veta vad tusan det är frågan om! Och så självklart för att man äntligen får möta bebisen då. Vilket nog är en ännu mer overklig tanke.