Hatten är diiiiiin

Är ju en sucker för såna där översatta "turkhits" à la 2001. Ansiktsburk, Fiskpinnar; alla de där. Fick en smärre nostalgichock imorse när jag gick igenom ett gäng på Youtube, där de som tur är numera finns tryggt säkrade för framtiden.

Ville minnas att den roligaste och mest uppskattade (i alla fall av min familj) var "Hatten är din", och det slog mig nu att den fortfarande känns lika klockren och skön. Kvalitetshumor liksom, höhö. Dessutom är ju själva låten faktiskt rätt bra i detta fallet. Rätt catchy hooks liksom.

MORE COOOKIES

Titeln är lika smaskig som själva låten. Återigen: Fattar inte varför inte VOICE och alla andra skit-commercial-stationer spelar sånt här, istället för den 100:e uttjatade upprepningen av Rihannas "mayyahii"-bröl eller Kanye's självömkande hjärtasmärta-plast.

Klockren låt. Wünderbar. Får rysningar varje gång osv.

Dunkdunk

Älskar att gå hem från jobbet på fredagar. Speciellt när det är löningshelg. Känna atmosfären liksom elektridieras i luften, allas förhoppningar ligger som en skimrande yta över allt. Folk på spattigt och stimmigt humör på gatorna, det pågående minglandet skymtar genom bar- och restaurangfönster.

Möten, förväntningar, planer. That's what a good friday is all about. Och även, även om jag själv inte alls har något roligt att se fram emot är det underbart att bara beskåda detta. Veta att alla möjligheter finns ifall jag skulle vilja. Göra något. Vadosmhelstihelavärlden. Framför en ligger ju trots allt en uppsjö av lediga och återhämntningsvänliga helgtimmar.

Hela kroppen och hjärnan har ju ofrånkomligen lärt sig associera fredagen med något out of this world-vackert av nästan religiöst slag. Tack vare alla äventyr av de allra mest oväntade slag som trots allt har drabbat en just denna veckodag.

Något som kanske sammanfattar hela den där spirande känslan för mig, på promenad hemåt runt 8-tiden en fredagskväll alltså, är det distinkta dunk-dunket. Det som hörs lite här och var, förbi hotellbaren vid Anglais till eempel. Något som minner om att det inte är vilken dag som helst, det är fredag och då krävs det musik. Dunkande musik.

Som slagen av ett ivrigt bultande hjärta.

Den oändliga historien!!!

Gah. Hade nästan glömt den filmen. Så jäkla härlig barndomsnostalgi!! En av de få filmer jag tyckte om som INTE var tecknad (annars var jag sådär jobbigt Disneyfierad som kids kan vara... tecknade långhåriga prinsessor var det enda som dög). Kommer ihåg att jag såg den en massa gånger, minst en gång så fort någon kompis kom och hälsade på. Ryktet spred sig ju i skolan att jag hade filmen hemma. Den var alltså kopplad med lite status och kreddighet på det där kids-viset. Och alla tjejer SKULLE grina när Atreyo dog och när hästen sjönk ner i kvicksanden. Jag tyckte mest att den där björnen var skitläskig, än hade jag inte riktigt förmågan att bli sentimental till filmscener.
I alla fall, den filmen var på nåt sätt en självklar del av ens liv för ett tag och det känns så underbart med en dos 90-talsnostalgi då och då. Ger en smula perspektiv på livet och världen.

Sköna bilden:

Lilla lördag

Onsdag, onsdag. Min favoritdag. Varför? För att man inte är lika måndagstrött och har fått in vardagsrutinerna mer ordentligt. Kan njuta av dem på ett visst sätt. Känna det där flowet av liv som ju trots allt mest ha ndlar om vardagens gnetande. 
Och, såklart, det faktum att helgen börjar närma sig. Det är visserligen ett tag kvar men man känner ändå att den finns där borta. Medan man inte än riktigt känner den där slutkördheten som så ofta följer slutet av arbetsveckan likt ett brev på posten.

Så, onsdag, även kallad lill-lördag... Jag gillar dig verkligen. Hela grejen med "lill-lördag" (hm, vem fasen kom på det egentligen?) gör också att allt känns lite mer festligt och tillåtande. Det finns ju faktiskt en möjlighet att partaja på en onsdag, vissa har det till och med som en vana. Vilket inte riktigt känns fallet med måndagar eller tisdagar.
Ja, alltså hela den där känslan av möjligheter. Att nu, nu kan vi börja släppa lös lite, lossa på de trånga remmarna.

Ett annat onsdags-plus att se fram emot är alla skivrecensioner. DN, SvD, Metro; alla ska de plöjas av mig. Eller rättare sagt nörden i mig. Idag resulterade det hela exempelvis i att jag fick ett starkt driv i mig efter att lyssna på Jenny Wilsons nya. Se vad det hela är frågan om.

Postar en dagens låt också, mitt i all onsdags-eufori:
Crookers - Futurer (skönt vrickad electrohouse där) Speedyshare download

Solig sportlovstisdag & Molto

Jag gillar känslan av sportlov, även fast jag själv inte har något just nu.

Själva atmosfären, tidpunken på året; då det fortfarande är vinter men ändå börjar bli ljust och klart i luften. Bara en liten bit in på nya året, med all dess fräschör och de outnyttjade möjligheterna kvar.

Och hare man tur (vilket faktiskt är fallet i Stockholm i år) finns där en massa härlig vit snö att... tja... aktivera sig på något sä’tt i. Om inte annat bara pulsa runt och göra snöänglar i.

Minns när man själv var liten och hade den där pirrande lov-förväntan i sig: nu skulle här bli äventyr och mys och en massa ledighet. Även om det ofta även innebar att bli medtvingad i skidspåret av föräldrarna... men det hade ju också sin mysiga charm på nåt vis.
När jag blev lite äldre innebar lovet att jag troligen fick åka iväg till Sundsvall eller någon annan "storstad" och köpa kläder i "coola" butiker som inte fanns i min lilla hemstad. Haha. Vad man uppskattade de små tingen då. Det är väl det som gör allt så spännande, just då, när man är liten och sportlovsvärd.

I alla fall. Idag är preics en sån där solig och positiv dag, och jag har gått en liten promenad på min lediga förmiddag. Målet var espressobare Molto på Karalvägen så det blev en kombination av förvirrad bussutflykt (hata alla jobbiga linjer som jag aldrig lyckas förstå mig på, haha) och långpromenad.
Tankar, tankar. Prövar att se tillvaron ur alla tänkbara vinklar medan jag går. Kanske gräver mig in i mig själv lite FÖR mycket. Och så sedan kaffe, detta gudabenådade livselixir, på Molto. Vilket var ungefär så bra som jag hört ryktas om. Rätt så klockren cappuccino, med perfekt skum fast det var laktosfri mjölk. (De hade inte sojamjölk, tyvärr) Trevlig tjej i baren och det obligatoriska folkspanar-hänget vid stora fönster. På det hela ett gediget och kunnigt intryck, såklart, men tyvärr för off läge för att jag ska bli en regelbunden hipp besökare.

Trala, ska ägna resten av min lediga förmiddag åt att upptäkca lite ny musik och nörda på communities. Åh så fabulöst. Haha. Kram på er.

Dagens coola bild.

Dirty house. Underbart.

Oh... Har htttat en liten guldgruva, i form av denna Youtube-profilsida.

En massa göttiga låtar under samlingsnamnet "Dirty house", och det är det verkligen i ordets riktiga bemärkelse. Skön, funky, flippad och sexig housemusik. Danceable. Får en att vilja fly till Ibiza eller nåt. Eller bara en skön, galet spejsad klubb nånstans i Mellaneuropa... Där alla går ut för att dansa och ha roligt, och morgondag och trist vardag existerar inte.

Shit... näsan alla låtar på sidan är klockrena, av precis den typen jag inte trodde jag längtade efter i februarimörkret.

Men det finns en vår, mina vänner, det finns ett ljus!

Oh Mariah...

Upptäckte typ nyligen Matiah Careys 2008-album E=mc2. Riktigt trevligt faktiskt, lagom poppigt och balladigt och wailigt. Sköna låtar med piffiga klubbeats. Och fina ballader, varav en som jag är riktigt kär i för tillfället: "I Stay In Love". Coola singeln "Migrate" med där Mariah’s falsettoner paras med T-Pains eviga gnyenden har också vuxit i mina öron. Och ja, som sagt är det här ju ungefär ett år för sent, men bättre sent än aldrig när det gäller att erövra nya musikmarker.

Här en rätt skön remix med Jay Z på "Touch My Body", en av albumets singlar:

Mitt friend-wheel

Åh. Så vackert. Alla samlade på ett och samma ställe. Kan fascinera mig i evigheter!! xD

thomas-fletcher.com/facebook/friendwheel/showwheel.php

Telepathe

Har hittat ett nytt cooligt band: Telepathe med albumet "Dance Mother". Härligt struttigt och synthpoppigt, med coola drum-maskinljud och ja... trevlig eskapism helt enkelt.

Från Brooklyn och allt. Hippt så det förslår, men mina trötta och frusna februariöron välkomnar villigt allt som värmer en smula.

www.myspace.com/telepathe

Lily!

Jag föll nog aldrig riktigt för Lily Allen-hypen där i 2006. Det hela var liksom lite tråkigt och mjäkigt på nåt vis. Då menar jag själva musiken, tjejen själv verkar ju definitivt ha krut i sig.

Men nu, på Lilys senaste album som kommer sådär lagom i februari-tristessen 2009, faller jag ehlt plötsligt pladask för den där väna stämman och knasiga texterna. I mina öron har det mjäkiga här ersatts av fint skimrande popmelodier, och med en stämning och atmosfär som bara gör mig glad helt enkelt. Girly-pop när det är som bäst.

Har en massa favroiter på nya plattan, som "The Fear", "Chinese", "I Could Say", "Who'd Have Known"... som vanligt blir jag överlycklig när det faktiskt finns fler än två spår på ett album med hitpotential, och hyller redan skivan till skyarna som en av de bästa hittills 2009.

Undret med kaffe

Jag vet att jag är jobbig, men nu ska jag foprtsätta min kärleksförklaring över kaffe. När man är mitt i ruset vill man liksom ine tänka på något annat :P

Kaffe, varifårn kommer dess magi... suckar jag alltid lika fasdcinerat. DEt som ger det där oförklarliga pirret i kroppen, som får tankarna att fara snabbare, (ja, det är faktiskt den främsta effekten som omedelbart märks efter en kaffelklunk tycker jag: hur hjärnan TÄNKER och KOPPLAR så jäkla snabbt) och hjärtat att slå ett extra slag över till synes meningslösa ting i vardagen. En söt fågel, en människas leende kan te sig fantastiskt under påverkan av koffeinet.

Och jag vet inte... på ett sätt känns det som lite fusk; jag menar, om man inte förtjänar att vara glad och lycklig i vanliga fall, hur kan man då helt plötsligt bli det på "konstgjord"/koffeingjord väg? Och med ens sätts man i grubbel över vad det egentligen är´som gör och borde göra en glad i vardagen. Varför man ser saker negativt i ena sekunden, och positivt i andra. På det hela drar jag slutsatsen att inget är skrivet i sten... allt är bara slumpmässigt beroende på en massa olika faktorer. Om man nyss ätit eller inte. Om man genomfört ett träningspass (då ör ju så gott som alltid lyckonivåerna skyhöga). Om man druckit kaffe...

Och samtidigt tänker jag också: om nu dessa grejer kan göra mig glad, varför tar man då inte alltid till dessa "lyckoknep"? Eller finns det en viss högre gräns för hur lycklig man kan vara i vardagen? Återigen kommer den där jante-liknande tanken om att "lagom är bäst" in i bilden. För tränar man för mycket, bryter man bara ned kroppen. För mycket kaffe ger mig hjärtklappnin och yrsel. Och så vidare.

Ja, det är väl en evig balansgång och ett evigt funderande. Vad som är det ultimata sättet att leva sitt liv på. Hur man lyckas maximera sin "lagom nöjda lyckliga nivå" i den dagliga tillvaron.

Tills jag kommer på nån schysst magisk lagom formel för detta i mitt liv, tänker jag i alla fall fortsätta med vad jag tycker mig ha kommit på är det ultimata kaffeintaget för min själv. I alla fall en cappuccino/latte om dagen, helst gärna två. Inte mer än 3. Då blir det overdose och jag kan framför allt inte sova. Och alla runtomkring mig får stå upp med en speedat pladdrande käft som hela, hela tiden tycker att den kommit på en massa fenomenalt rappa och insiktsfulla saker att säga.

Sushi från Chili!

Mums. Dagens middag blev underbar sushiiii, som jag inte ätit på evigheter. Take-away från Restaurag Chili, den gömda lilla pärlan i slutet av Fleminggatan mot Kungsbron. Riktigt prisvärd, och den "lilla" sushin jag tog var smaskens med generösa bitar. Trevlig personal också, och sjukt goda varmrätter (exempelvis de gigantiska pad thai-portionerna; stekta nudlar med massa gojs och rikligt överstrött med jordnötssmulor). Rekommenderas rekommenderas!!

Händelserik vecka

Nja. Eller tja, om man tänker på att det i fredags var den 13:e. Och dagen efter Alla Hjärtans Dag. Kände väl inte av så mycket av de båda, fredagen var rätt bra trots oturskopplingen, och lördagen var väl lite romantisk och mysig på sitt sätt... men kvällen var väl så långt från myspys och röda rosor man kan komma. Gick på fest, en viss sorts fest som man inom sig har lite "tradition" av att gå på, men nu känner jag verkligen att jag börjat ledsna. Krävs liksom en viss stämning och sinnestillstånd för att uppskatta detta... och nu tyckte jag bara att... glöden inte fanns där. Kanske blir så med alla "stammisställen" o dylikt, vad vet jag. Sådär så man bara spyr på det liksom.
I alla fall: Jag bara insåg allt det dåliga. Musiken, den störiga DJ:n, loaklen. Sådant som kan vägas upp av andra positiva saker, men inte gjorde det den här gången. Inte för min del.

Nåväl. Snart är en ny vecka, ännu en. Shit, är det bara jag som tycker 2009 hittills har gått så sjukligt snabbt... Redan är en sjättedel av året avklarat. Weird. Och jag känner alltmer att det här kan bli året för utrensning, fokusering, koncentraion. Insikten om vad jag vill ha här i livet. Något som redan 2008 var i viss mån, men då jag fortfarande hade vissa inre... kedjor som liksom drog i en. Spärrar, skymmande lappar.
Och, från att ännu ha lidit av en viss sorg över avskedet till somliga ting - att vissa delar av mitt liv alltid kommer att vara borta - vill jag nu helst se framåt.

Förresten, så är jag lite lokalkändis nu igen. Med i ännu en töntenkät i Vårt Kungsholmen. Mwaha. En sådan liten vandrande linslus jag är.

Mina inlägg är tillbaka!

Yay! Några timmar (ja sammanalgat blir det väl så) av skrivande visade sig alltså inte vara enbart bortslösad tid. Mina februari-bkogginlägg är tillbala.

Idag är det ju dessutom fredag, och trots fredag den TRETTONDE har jag beslutat mig för att vara på bra humör. Ja, på nåt sjukt vis så skulle det ju inte vara så ionstigt om JAG för en gångs skull har tur på en otursdag.

Fick t ex ett paket på posten idag, och till min lycka var det en vinst från nbån tidningstävling jag varit med i. Smink! PRECIS vad jag behövde, och i de rätta färgerna också... Inte varje dag sånbt händer!!

Slänger in en skön fredagslåt - The-Dream (alltid denna sköna dröm!!) och Rick Ross remix av Mariah Carey - Touch My Body. Trevligt för veckouppstressade fredags-nerver!

Inlägg på rymmen...

Hm? Alla inlägg jag skrivit i febrari hittills vägrar visa sig på bloggen. Sjukt irriterande. Då jag googlar på dem kommer minsann permalänkar till inläggen upp, men själva startsidan för min blogg verkar inte ha uppdaterats när det gäller februari-inläggen alltså. Får se om ens detta kommer upp...

Annart har väl inte så mycket hänt i livet heller, förutom alla dessa vanliga funderingar git och dit och fram och tillbaka. Velanden. Ena sekunden med foten fast förankrad någonstans, för att i nästa helt ha ändrat position. Det är verkligen essensen av det hela med att vara Jag. Suck.

Idag testade jag förresten Lindhagens nya Friskis-anläggning, den var fräsch och trevlig som de brukar vara sådär i början. Tråkigt område bara, och drygt att hitta dit. Men solen sken och jag var på relativt positivt och lätt humör då jag spatserade därifrån. Tung i armarna av diverse roliga splitternya träningsmaskiner.

Har duschat nu och ska snart dra mig iväg till jobbet. Püss och Kräm!

Confused

Hm.

Vissa saker slutar man aldrig förvånas över. Bry sig om. Beröras av vare sig man vill eller inte. Man tror att allt är klappat och klart, färdidtänkt och färdigältat, men så kommer något nytt och vänder allt upp och ned igen. Fram i ljuset igen så att säga.

Jaja, ännu mer tankaförvecklingar för lilla Mig att roa mig med under nattens sömnlösa timmar.

"One day we're gonna live in Paris... I promise..."

Var lite småkär i gruppen Friendly Fires i höstas, och då speciellt låten "Paris". Schysst indie/electropop med lite rockiga house-undertoner. Och det gjordes då även en annan version, med Au Revoir Simone på vocals. Aeroplane Remix eller nåt har titeln som tillägg. Jag hade glömt bort hur fin den var ända tills idag, då låten dök upp mitt bland det musikaliska myllret på mina egenbrända bland-skivor. Och kände mig tvungen att typ posta den här så jag inte kommer glömma senare. Så varsågod, people, här kan ni också få lyssna omedelbart om ni inte redan fått chans att höra mästerverket:

Hej konsument!

Har alltid drömt om om att få vara kändis, bara för intervjuandets skull. Så jäkla kul att svara på frågor! Och ofattbara tanke: att någon faktiskt skulle BRY sig om vad man svarade!

I alla fall, nu har jag ju en blogg så då har man en ursäkt att få intervjua sig själv. Låtsas att jag är med i DN på Stan’s Hej Konsument, de har roliga frågor:

Favoritgata: Hantverkargatan är mysig.
Favoritdrink: Frozen Daquiri från Nivå i Göteborg.
Favoritförort: Solna och Sundbyberg.Fikar gärna på: Mellqvists.
Bästa mikromaten: Gårdagens rester. Gröt funkar också alltid!Bästa lunchställe: Svårt. Men Grill håller ju alltid toppklass.
Här bjuder jag mamma på middag: Tapas på Caliente.
Här bjuder jag pappa på middag: Amida Kolgrill på Folkungagatan.
Senaste Stockholmsupptäckt: Brunkebergstunneln - en lagom stimulerande och hypnotisk promenadväg från Stureplan till Hötorget.
Senast sedda utställning: Teresa Oscarssons textila broderier på Gröna Paletten.En bra gå bort-present: En skojig bok.
Favoritlyxartikel: Goda cappuccinos.
Läser just nu: "Den amerikanska flickan" av Monika Fagerholm.
Läser helst: Romaner med fokus på karaktärsskildringar, relationer och vardagens dramatiska skimmer.
Favoritråvara: Bönor funkar alltid.
Bästa baren: Kan inte hjälpa det, men har en thing för lyxiga utsikter à la hotellbar. Sky Bar är därför ultimat barkänsla för mig.
Favoritmärke: Chanel.
Favoritskor: De jag har nu - jag får inte skoskav av dem.
Klädkonto per månad: Oj... från 0 till 1000.
Motionerar: Friskis, styrekträning och promenader.
Det dyraste jag har köpt: Måste vara min biljett till Egypten förrförra året.
Favoritprodukt på Apoteket: Repair handkräm.Lyssnar på: Mycketmycketmycket. Men mest house, r’n’b, club, trance och 90-tal för tillfället.Senast gnolade: Christina Milian "Us Against The World".
Senast köpta: Köpta? Ehm... hmm... shit, minns ärligt talat inte. Jo just det! Roxette Pop Hits, hösten 2006, som jag hade letat efter så länge. Haha.
Mitt sämsta köp någonsin: Många saker. Men kanske den där randiga hatten från Åhléns City som kostade 400 spänn och jag aldrig vågade använda.
Dansar helst till: House.
Senaste impulsköp: Frukosterbjudande på Hälsostället bredvid DagLivs.
Senaste fyndet: Fikonmarmelad för 15 kronor.
Senaste secondhandfyndet: En lila cool oversized tröja.
I dvd-spelaren/datorn: Mina brända cd-skivor.
Användbar pryl: Ögonfransböjare.
Mode jag aldrig vill se igen: Ska aldrig säga aldrig... men de där Crocs-dojorna förstod jag aldrig poängen med.
Värsta huvudbonaden: Truckerkeps.
Bästa huvudbonaden: Basker.
Favoritaccessoar: Örhängen i olika färger och former.
Bil/Transportmedel: Mina fötter. Cykla kan också vara skönt... Och tunnelbanan är ju rätt praktisk.
Återvinner: Alltid pappersinsamling. Kan inte ens slänga en pappersbit i en papperskorg, det smärtar inom mig.
Hejar på/håller på: Inget!
Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Läser eller stretchar. :P

Trevlig helg

Oh lala. Söndag igen. En ny vecka på tröskeln.

Den här helgen var faktiskt, tro det eller ej, riktigt bra. Precis som helgen innan så hände tillräckligt mycket för att stilla mina otåliga rastlöshet. Då förra helgen var mer mys och socialiserande, var den här veckan mr fokuserad på rent partajande. Trevligt det. Speciellt eftersom jag legat lite i ide på den fronten ett antal månader.

Lördagen var späckad med födelsedagsfirande; dim sum (något av det godaste som finns), lite förorts-förfestande, och sedan 100 % let-go och dansadansa på ett visst hak på Söder. Där man varit lite för mycket i sina dar, och man gärna kansdke vill undvika till förmån för andra ställen idag, men som man ändå hamnade på efter ett misslyckat komma in-försök på vårt huvudmål. Haha. Så kan det gå, men vi hade riktigt roligt i alla fall. Musiken var klockren och precis det jag var ute efter denna kväll, dvs. enkel och okomplicerad partyhouse. Med tung bas och euforiska crescendon. Nicenice.

Idag är man med andra ord rätt så seg och trött i kroppen, men det gör aldrig nåt att slöa och vara allmänt sysslolös när man vet att natten innan fyllts av aktivitet och extas. Wee. Ska snart lägga mig dock, och det blir skönt. Imorgon: En god cappuccino från Espresso house väntar. Har nån jäkla ratiskupong och den tänker utnyttjas med glädje, speciellt eftersom jag fortfarande inte fått min lön än. Haha.

På återseende!