Gah. Hade nästan glömt den filmen. Så jäkla härlig barndomsnostalgi!! En av de få filmer jag tyckte om som INTE var tecknad (annars var jag sådär jobbigt Disneyfierad som kids kan vara... tecknade långhåriga prinsessor var det enda som dög). Kommer ihåg att jag såg den en massa gånger, minst en gång så fort någon kompis kom och hälsade på. Ryktet spred sig ju i skolan att jag hade filmen hemma. Den var alltså kopplad med lite status och kreddighet på det där kids-viset. Och alla tjejer SKULLE grina när Atreyo dog och när hästen sjönk ner i kvicksanden. Jag tyckte mest att den där björnen var skitläskig, än hade jag inte riktigt förmågan att bli sentimental till filmscener.
I alla fall, den filmen var på nåt sätt en självklar del av ens liv för ett tag och det känns så underbart med en dos 90-talsnostalgi då och då. Ger en smula perspektiv på livet och världen.
Sköna bilden:
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar