Meh. Det här året måste varit extra bra musikmässigt eller nåt, för jag kommer hela tiden på nya album och artister jag hört som förtjänar att omnämnas.
Well, här kommer lite komplettering efter förra inlägget:
Okkervil River - The Stand Ins
Ah, kargt och rått och lite halvfalskt sådär. Luktar precis som en ruggigt uppfriskande höstpromenad, längs en regnpiskad kustrand.
Rachael Yamagata - Elephants/Teeth sinking into heart
Och här kommer alla känslorna! På en och samma gång! Jag vill gråta, älska, begrava mig i självömkan, stångas tillsammans med Rachael. Allt känns tillräckligt fräscht, kännbart (uäh, vad klyschigt, men) och estetiskt tilltalande för min annars singer-songwriter-utleda hjärna.
Rihanna - Good Girl Gone Bad (Deluxe edition)
Ja, ja. Originalutgåvan kom egentligen 2007. Men eftersom jag inte nog kan lyssna mig mätt på henne, och eftersom 2008 års deluxeutgåva dessutom innehåller proppats med ytterligare två superhits (Disturbia och Take a bow), platsar skivan ändå här.
The Last Shadow Puppets - The Age of Understatement
Lite hederlig brittisk retro-pop/rock, att sprudla till och tjusas över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar