Freaky Friday

Ja, den filmen såg jag förresten häromdagen på TV. Rätt skojsig ändå. Och söta lilla Lindsay Lohan, med runda kinder och sunt leende, långt före alla knark- och anorexi-eskapader. Jaja. Alla förändras vi.

Så var det alltså fredag igen, vilket känns som det var alldeles nyss senast. (Sa jag inte det igår förresten?)
Ska strax skynda iväg och jobba. Förhoppningsvis med lätta steg, har inte känt så mycket "bäckenbesvär" eller vad man nu ska kalla det. (För mig känns det mest som diffusa små stickanden i benen, rumpan och midjan...)

Har har ni också ett par bilder att roa er med i brist på annat. Hahaha. Har ju inte lagt upp så mycket magbilder och liknande hittills, känner mig så ofantligt löjlig då man står och försöker få till rätt vinkel på den lilla bulan.
Som växer och växer hela tiden. Alltså, nu GÅR det inte att dölja längre. Och dramatiska förändringar har skett i folks bemötanden av en: vid ett FLERTAL tillfällen har människor släppt mig före i kön och liknande, efter en blick på magen. Ibland med ett försiktigt leende, ibland med något som skulle kunna vara ömkan i blcken. Som om det vore synd om mig.
I själva verket är jag fortfarande väldigt pigg för det mesta, och står gärna i kön några minuter. Men lite random snällhet från främmande personer är man ju inte direkt bortkämd med, eller hur?

Nej, nu måste jag snart kila, puss på er!

Första bilden är för en vecka sen... den andra från idag. (v. 25)

Och självklart, självklart en mongobild också. haha. Med min "fina" tavla i bakgrunden :P