Det är så jag känner mig just nu. Ändå är jag på nåt sätt inte olycklig över detta, över förundras över hur snabbt graviditeten kan förändra min kropp. Från att ha varit pigg och aktiv - på gränsen till överdrivet rastlös - finner jag mig nu ihopsjunken i soffan rö jämnan, med magen upp i vädret och de stela benen upplagda på en kudde. Förundrad är väl snarare ordet. Hur fasen kan det gå så snabbt?
För bara några dagar sen sparkade lillen bara då jag satt eller låg ner. Nu kan den kicka precis närsomhelst, när jag står eller går eller tar emot en kund på jobbet. Och hårt är det också. Coolt som tusan. Börjar nästan vänja mig vid denna lilla livliga alien i magen, måste kännas konstigt på ett sätt sen när han inte är kvar därinne.
Förresten nu börjar lägenheten verkligen ordna till sig. Det sista blev klart av rörmokaren idag. Så genom ett mirakel funkar nu, tadaa: Toan, duschen, diskmaskinen, vatten- och is-mackapären på kylskåpet (en onödig men rolig lyx, jag vet), och varmvatten i kranen. Hallelujah. Premiärduschen kändes som en frälsning från ovan.
Här är lite bilder för er nyfikna: (Snart kan man väl faktiskt börja våga bjuda hem folk... )
.jpg)
Badrummet.
.jpg)
Köket.
.jpg)
Köksfläkten. (En av alla dessa nördiga grabb-detaljer som I couldn't care less for)
.jpg)
Delar av kök, vardgsrum och lilla "baby-rummet". Där sover vi just nu. Och som ni ser ligger våra prylar fortfarande provisoriskt utspridda, uppblandade med hantverkarnas föremål... Man blir galen av att se kaoset.
Snart är det helg igen. Åh vad efterlängtat. Spyr typ på jobbet nu, vill bara mysa med min bebismage hela dagarna. :P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar