Nej, det blev inte någon bebis på det coola datumet 10-01-10. (Om det inte mot all förmodan skulle sätta igång med racerfart i natt, vilket jag starkt tvivlar på)
Haha, varför känns det som jag går bakåt i utvecklingen ju närmare BF jag kommer?
Har inte haft sammandragningar eller "magont" på flera dagar (som jag märkt iallafall). Känner mig smidigare och mer normal än på länge, sover jättebra. Och även om bebis buffar lite ibland så är han på det stora hela jättelugn. Trycker inte alls nedåt på det där jobbiga sättet jag kunde känna tidigare.
Eller kan det vara så att detta är lugnet före stormen? Kanske min kropp som laddar och lillen som liksom samlar kraft därinne, inför förlossningen?
Haha, vi säger att det är så.
Har verkligen ingen lust att gå över tiden även om jag känner att risken är jädrigt stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar