God middag!
Så var jag då äntligen fri. Fri, fri som fågeln, och precis som jag föreställt mig känner jag mig otroligt lätt i kroppen och fötterna tycks nästan vilja lyfta från marken.
Inga problem i sikte, inte just nu. Och det kan jag väl bara få njuta av, för en gångs skull?
Ska göra min december så jäkla SKÖN som möjligt och låta fokus hamna på det som faktiskt närmar sig med stormsteg - förlossningen.
Min taktik är positivitet. Hur nu än allt blir, med smärtlindring, komplikationer m.m., så är det ingen idé att oroa och skrämma upp sig i förväg.Folks skräckhistorier, som de så gärna delar med sig av, ska jag låta rinna förbi mina öron som rinnande vatten.
För det man inte dör av gör en starkare, och jag kommer ju i vilket fall få träffa den lille mystiske människan i min mage!!
DET är ju häftigt om något...
Ska snart med tåget till Härnösand. Till min hemstad, där jag alltid automatiskt varvar ned en smula.
Bara är, för att klyscha till det.
Och nu är ju december här och jag ska för en gångs skull njuta av allt mysigt och trevligt. Bara försöka vara glad, utan att för den skull ha presterat något, visst kan man unna sig det någon gång i livet iallafall?
Just nu åker jag själv. Får se om K hänger på lite senare, om mr. Busy kan skilja sig från arbetet ett par dagar ;)
Så bye bye storstaden, för ett tag iaf. (Och det finns ju dator däruppe också ;))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar