Har inte varit så mycket för soul i mina tidigare dagar. Under mellan- och högstadietiden (då min definition av bra musik var poppiga melodier, helst med nån söt flickröst i förgrunden) var det en av de musikgenrer jag klassificerade som "extremt tråkig".
Men nu, i takt med att man, hm, mognat och tagit sig fram till en del insikter och erfarenheter, känns plötsligt soul och den mer lugna typen av r'n'b som rätt tilltalande. Dessutom skulle jag nog betrakta mig som betydligt mer öppensinnad idag, och nästan tvingar mig själv till att lyssna igenom och ta till mig en låt även om den tillhör en musikstil jag aldrig förstått mig på.
Idag kom jag t.o.m på mig själv med att riktigt njuta av såna där riktigt känslofyllda, smäktande bitar. Vikten av sångarens närvaro, känsla av geuinitet och trovärdighet blir faktiskt också av betydelse. För i soulens värld är det ju starka känslor och verklig livserfarenhet som är det centrala, vare sig det handlar om glädje, ilska, kärlek, sorg eller uppgivenhet...
En som är riktigt bra på allt det nämnda är Keith Sweat. Lyssna bara på Sexiest Girl: Den får i alla fall mig att drömma mig bort, villigt ledsagad av Keiths honungsmjuka stämma.
2008 tycks ha varit ett rätt så bra år för denna typ av heart-warming låtar. Några som jag fattat tycke för är:
J. Holiday feat. Rick Ross - Wrong Lover
Jay Sean - Stuck In The Middle
Usher - His Mistakes
R. Kelly - Go Low
Janet Jackson - Never Letchu Go
Raphael Saadiq - Sometimes
Anthony Hamilton - Her HeartCharlie Wilson - Jump Inoch Ray J med den liknande titeln Jump Off... haha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar