Vampyrernas år

Kom nyss hem från bion, såg äntligen Låt den rätte komma in. Läste ju boken i höstas och tänkte att det var bra att se den medan handlingen och stämningen från berättelsen är i färskt minne.
Filmen var helt okej, med tanke på att man oftast blir besviken på böcker som filmatiserats. När den där fascinerande värld man skapat i sitt eget huvud liksom förvrängs och trasas i kanterna på vita duken. Alla sidoberättelser som inte kommer med, intriger som ändras en smula för att passa in i 2 timmar och 20-minutersformat.
Men, och det tänkte jag hela tiden medan jag läste boken, själva huvudberättelsen och stämningen är liksom gjord för att passa bra som filmatisering. Svårt att misslyckas med det där svenska vemodet kombinerat med djävulsk skräck typ.
Så, nu är jag lite lagom uppskrämd och nöjd över att vara inne i värmen med en tryggt vardaglig tandborste i käften.
På återseende, och akta er för skumma småflickor sålänge.